The good deed
Jag har gjort nästan ingenting på tre dagar tror jag. Dock kommer det upp lite roligt lite då och då. Som igår när jag skulle ut och åka lite bräda så undrade pappa om vi skulle åka vindsurfing. Vi testade en gång innan men det var skitsvårt, så vi testade igen och det gick bättre. Jag surfade faktiskt ett bra tag. Fräck känsla.
Just det. Innan dessa tråkiga dagar har jag åkt bräda vid Novaskolan. Jag tänkte för mig själv att jag skulle testa att göra en boardslide (sök efter det på youtube om du vill veta vad det är) som jag aldrig vågat göra innan. Resultatet blev förvånansvärt bra. Efter ett par åk klarade jag att göra denna grind, kanske inte så långt men det var alltid något.
Igår hade jag riktigt roligt också. Jag och Moa cyklade iväg till långviken för att träffa Gabriel och Cheri. Försökte få med Max men han hade sina egna argument för att bada hemma så han struntade i att hänga med. Jag hoppade från 10
:an för första gången någonsin.
Jag började med att gå upp till 5:an och sprang utför den. Känslan i magen fanns självklart där. Sen gick jag ännu ett steg högre upp till 7,5:an tror jag den heter. Där tvekade jag lite för att verkligen skrämma upp mig själv. Jag som inte riktigt är vän med höjder tänkte att jag måste ju ändå hoppa från 10:an så detta är bara ett steg mot toppen. Så jag kastade mig ut rakt ut i luften och dalade ner mot vattnet. Nu kunde jag inte hålla inne luften utan gjorde ett sammanbitet läte medan jag föll.
Ett steg till. 10:an väntade på mig och jag sprang nästan upp för stegarna. När jag stod på kanten struntade jag i tänka utan bara hoppade. Det var det grymmaste känslan jag haft på länge och jag var både rädd och glad medan jag föll.
Så var det gjort.
Efter det gjorde jag dagens, kanske veckans goda gärning. Vi hade ätit på MceDonken och var på väg mot cyklarna när jag ser två stycken hundralappar och ett kvitto kommer flygandes framför mig. Jag skyndar mig att plocka upp allt och tänker vilken tur jag hade! Sen började jag tänka lite logiskt att dessa pengar var ju inte mina och de hade inte varit framför mig när vi kom ut till cyklarna. Jag kollade åt hållet där pengarna hade kommit ifrån och såg en kille med en MQ-påse i handen som gick ombord på en segelbåt. Jag kollade på kvittot och såg att det var från MQ och att någon hade köpt varorna tio minuter innan jag hittade pengarna. Någon hade dessutom betalat med en 500-lapp och varorna hade kostat 300 kr. Alltså var de 200kr jag höll i resten av pengarna. Så jag och resten av folket gick bort mot båten och jag och Gabriel gick ombord. Det var en engelsk båt så de förstod oss inte från början, men sedan började vi snacka på engelska och vi kom fram till att pengarna tillhörde killen med MQ-påsen.
"Thanks a lot. Cheers! "
" No problem."
Vi skakade hand och gick där ifrån.
VV@!||!lVl
Back on track
Tjapp tjapp tjena tjena på er mittbena bena... Oj, vad mycket som har hänt senast jag satte en bokstav här. Man borde nästan skriva oftare. Men men, inget att göra åt nu!
Tramp tramp, har jag gjort. Norra Gotland runt blev det med Daniel, Gustav och Emil. Riktigt skoj hade vi men solen, uppförsbackar och den feta vagnen med all packning på gjorde det ibland lite tungt. Om man tänker efter cyklade vi inte så långt för det blev 16 mil och det tog runt 10 timmar. Men, det var något jag aldrig gjort och tack för att jag fick följa med. Resultatet av denna cykeltur var följande: Dannes styre gick sönder (det gjorde så att han knappt kunde styra och det drog ner farten. Inget illa menat Danne men det är fakta.), Emils växlar gick sönder (Inget större problem med det. Han fick nöja sig med de mellersta växlarna.), och mitt STÖD gick sönder!!!!!!! Jag kunde inte cykla, allt gick bara fel, jag dog 3 gånger per tramp. Så det så.
KLINTAGÅRDEN har jag varit på också. I ungefär 5 dagar. Jag fick missa den sista på grund av min familj som skulle ut på husvagnssemester, och jag skulle med. Men idén var ju min så jag fick offra dessa sista timmar med mina allra härligaste polare. Tillbaka till ämnet. Jo, vistelsen på Klintagården har varit helt kanon. Varje dag har varit grymt rolig och varje timme hände det något nytt. Tänk om man kunde få vara med alla dessa människor runt omkring sig hela tiden. Det hade ju varit det bästa någonsin. Men, allt det roliga har sitt slut (om det inte hade det skulle vi väl har så roligt att det inte blev roligt längre) och jag var tvungen att bege mig hemmåt igen. Men innan dess fick jag möjligheten att vara med de två människorna som jag inte träffat på nio månader. Natten lång gick vi runt och bara var. Det var så grymt härligt att jag vet inte vad jag ska skriva om det. Kråkan som flög in i bussen var höjdpunkten på det hela och det tog en bra stund för mig att sluta skratta.
Tack pappa för att du kunde komma klockan 6, och inte tidigare, för att hämta mig. Det gjorde min dag.
HUVAGSSEMESTER! Wohoo! Hur länge sen var det inte jag var på hussvagnsemester med familjen? I alla fall, det var härligt att bara vara med familjen en vecka efter alla dessa veckor med endast polare. Först bar det av mot Skåne och Billeberga för att hämta vagnen. Ca. 8 meter lång, och kanske inte lika stor som en etta men nästan, var monstret som vi skulle dra efter V 70:n. Tack för lånet, Segerslätts. Efter det drog vi mot Tylösand (tror jag det stavas) för att tillbringa kvällen och natten. Under kvällen ringde Lydia och det var väldigt trevligt ska du veta. Morgonen därpå drog vi ut vagnen ur campingplatsen. Kvällen innan var det ganska mycket kalabalik om hur vi skulle få den till vår plats, så jag gick till toaletterna för att vänta tills det var färdigt. Sedan blev det Kungsvik och Strögen i fyra dagar. Härliga klippor. Sen blev det Örestrand med nyckelpiginvasionen. Man ville verkligen inte vara där på campingen men annars funkade det fint. Efter bar det hemåt, men på vägen träffade vi kusinens föräldrar.
NYBRO var nästa steg, dock bara i två dagar men strunt samma. Vi kollade film, spelade Super Mariokart på Nintendo 64 och var ute och lekte att vi kunde le parkour. I alla fall Danne och jag. Jag räknade ut att jag inte hade ätit mer än en pizzakant på 18 timmar. Då, och inte tidigare, märkte jag att jag var hungrig. Så det bar av mot hemstaden Kalmar för en bit mat och en väl förtjänad dusch.
KALMAR! Hemma igen. Hemma de resterande två veckorna tills skolan börjar. Nu sitter jag här i mitt rum och lyssnar på en tråkig kvinna på spotify som snackar reklam.
Planera borde jag göra.
Inför vad då?
Det ni. Det lär ni få höra senare.
Ciao. Ciao. LaterretaL.
VV@!||!lVl
Tramp tramp, har jag gjort. Norra Gotland runt blev det med Daniel, Gustav och Emil. Riktigt skoj hade vi men solen, uppförsbackar och den feta vagnen med all packning på gjorde det ibland lite tungt. Om man tänker efter cyklade vi inte så långt för det blev 16 mil och det tog runt 10 timmar. Men, det var något jag aldrig gjort och tack för att jag fick följa med. Resultatet av denna cykeltur var följande: Dannes styre gick sönder (det gjorde så att han knappt kunde styra och det drog ner farten. Inget illa menat Danne men det är fakta.), Emils växlar gick sönder (Inget större problem med det. Han fick nöja sig med de mellersta växlarna.), och mitt STÖD gick sönder!!!!!!! Jag kunde inte cykla, allt gick bara fel, jag dog 3 gånger per tramp. Så det så.
KLINTAGÅRDEN har jag varit på också. I ungefär 5 dagar. Jag fick missa den sista på grund av min familj som skulle ut på husvagnssemester, och jag skulle med. Men idén var ju min så jag fick offra dessa sista timmar med mina allra härligaste polare. Tillbaka till ämnet. Jo, vistelsen på Klintagården har varit helt kanon. Varje dag har varit grymt rolig och varje timme hände det något nytt. Tänk om man kunde få vara med alla dessa människor runt omkring sig hela tiden. Det hade ju varit det bästa någonsin. Men, allt det roliga har sitt slut (om det inte hade det skulle vi väl har så roligt att det inte blev roligt längre) och jag var tvungen att bege mig hemmåt igen. Men innan dess fick jag möjligheten att vara med de två människorna som jag inte träffat på nio månader. Natten lång gick vi runt och bara var. Det var så grymt härligt att jag vet inte vad jag ska skriva om det. Kråkan som flög in i bussen var höjdpunkten på det hela och det tog en bra stund för mig att sluta skratta.
Tack pappa för att du kunde komma klockan 6, och inte tidigare, för att hämta mig. Det gjorde min dag.
HUVAGSSEMESTER! Wohoo! Hur länge sen var det inte jag var på hussvagnsemester med familjen? I alla fall, det var härligt att bara vara med familjen en vecka efter alla dessa veckor med endast polare. Först bar det av mot Skåne och Billeberga för att hämta vagnen. Ca. 8 meter lång, och kanske inte lika stor som en etta men nästan, var monstret som vi skulle dra efter V 70:n. Tack för lånet, Segerslätts. Efter det drog vi mot Tylösand (tror jag det stavas) för att tillbringa kvällen och natten. Under kvällen ringde Lydia och det var väldigt trevligt ska du veta. Morgonen därpå drog vi ut vagnen ur campingplatsen. Kvällen innan var det ganska mycket kalabalik om hur vi skulle få den till vår plats, så jag gick till toaletterna för att vänta tills det var färdigt. Sedan blev det Kungsvik och Strögen i fyra dagar. Härliga klippor. Sen blev det Örestrand med nyckelpiginvasionen. Man ville verkligen inte vara där på campingen men annars funkade det fint. Efter bar det hemåt, men på vägen träffade vi kusinens föräldrar.
NYBRO var nästa steg, dock bara i två dagar men strunt samma. Vi kollade film, spelade Super Mariokart på Nintendo 64 och var ute och lekte att vi kunde le parkour. I alla fall Danne och jag. Jag räknade ut att jag inte hade ätit mer än en pizzakant på 18 timmar. Då, och inte tidigare, märkte jag att jag var hungrig. Så det bar av mot hemstaden Kalmar för en bit mat och en väl förtjänad dusch.
KALMAR! Hemma igen. Hemma de resterande två veckorna tills skolan börjar. Nu sitter jag här i mitt rum och lyssnar på en tråkig kvinna på spotify som snackar reklam.
Planera borde jag göra.
Inför vad då?
Det ni. Det lär ni få höra senare.
Ciao. Ciao. LaterretaL.
VV@!||!lVl
