wiguto

En helg efter sportlovet.

"Är det din?"
Så började den helt okända mannen att säga till mig när jag skulle gå på 402:an in till centralen. Han pekade på mitt snowboardfodral som jag hade min snowboard i. Jag kollade på honom och hade förutfattade meningar direkt. Han var runt 50-60 år tror jag. Grått hår med en keps på. Såg allmänt sliten ut. Han hade en påse i handen. Jag antog att han hade alkoholproblem eftersom han mitt på ljusa dan hade flera burkar öl i påsen. Han rökte en cigarett.

"Ja, det är det."
Jag gick på bussen och mannen följde efter. Jag satte mig vid en liten utfällbar stol till vänster och brädan brevid mig. Mannen satte sig mitt emot. Och så började vi prata. Jag höll tillbaka svaren lite när han frågade vad jag skulle med snowboarden till, han var ju trots allt en helt och hållet främling till mig. Jag blev förvånad när han frågade den frågan. Hur visste han att det var en snowboard i mitt fodral, det kunde varit vad som helst.

"Min son hade en sån där."
När bussen körde förbi konsum sade han det rakt ut. Jag frågade om dom hade åkt skidor på sistonde eller om dom skulle åka snart. Mannen svarade att han inte hade hört av sin son på flera år. Det högg till lite i mig. Sedan sade han en underlig sak.

"Jag glidflög innan. Det var mitt stora intresse."
Hur hade han gått från äventyrare till att hamna här? Med öl i påsen, bruten kontakt med sin son och påväg till systemet. Vi fortsatte att småprata om ishockey och fjällen. Han undrade vart jag skulle åka någonstans. Växjö, sedan till ett litet skidställe norrut, svarade jag. Han sa att det var ingen idé att åka dit nu. All snö är borta. Jag svarade att det kunde finnas lite snö kvar där. Jag hade läst om det. Men jag hade fel.

"Ha det bra och lycka till med snowboarden."
Han hoppade av vid domkyrkan, en bit ifrån systemet. Jag satt och tänkte vem han var, vem han hade varit och vem han skulle bli, resten av minuterna till centralen.

The Stranger